oktoberbebis

Inskolningen är i full gång, det har gått över mina förväntningar även denna gång, trots att Alva är så liten. Jag sitter just nu i personalrummet, har precis gått ifrån för första gången och Alva sa inte ett knyst. Hon fick en puss och så sa vi hejdå, vilket hon mycket väl vet att det betyder att man går iväg.

Jag känner mig så trygg med vår förskola, personalen är helt och hållet underbar, alla gör precis det de ska och lite till. Jag känner verkligen att jag kan ta upp vad som helst med personalen, både bra och dåliga saker, och ändå få bra respons. Jag tror att båda barnen känner av att jag känner mig trygg här och att det smittar av sig på dom.

Dock så har det varit lite konstigt för leo att ha mamma här hela veckan. Han har inte kunnat leka som vanligt, han har varit väldigt arg och protesterar över det mesta (vill inte tvätta händerna, byta blöja, äta osv) men man får ta det för vad det är. Detta var ju hans frizon, här kunde han få leka utan att syrran kom och störde eller utan mammas tjat ☺️ så det är klart att det blir konstigt när vi kommer och inkräktar. 

Det kommer med säkerhet bli bättre när inte jag är här, det ser jag redan nu när jag sitter här inne och han tror att jag har gått hem.

Det enda som tynger mitt mammahjärta är att Alva började skolas in dagen efter sin ettårsdag.. Hon är ju så liten.. Men eftersom jag jobbar på Ericsson och kommer bli varslad så måste jag ta chansen att jobba medan den finns. Snart har jag inget jobb och då känns det så dumt att vara föräldraledig i väntan på att varslas. Det ÄR bättre att sätta igång att jobba och jobba det lilla jag hinner innan jag ska gå hem igen. Det gynnar ju våra plånböcker också vilket såklart är positivt.

Alva är iallafall på väg att börja gå. Det känns skönt. Hon går nu 6-7 steg utan problem men hon har lite för bråttom ☺️ så det släpper nog närsomhelst och då kommer hon plötsligt att kännas så mycket större.