Trots och maskerad
Jag har precis små-skrattat mig igenom det första kapitlet i trotsboken. Det finns inget som inte stämmer in på Leo i kapitlet om tvåårs-trotsen. Det är väldigt mycket "kan själv" och när han inte får sin vilja igenom skriker han de ljusaste skrik han kan, han testar oss verkligen nu.
Han säger ofta på mornarna att han inte ska gå till förskolan och han vill väldigt gärna dessutom bestämma över oss haha. Till exempel "Mamma sitta golvet". Säger jag då att "mamma kan sitta på stolen", så säger han "Inte! Mamma sitta golvet" och låter mer och mer bestämd.
Man märker verkligen så tydligt att han upptäcker nu att det finns fler viljor än hans egen och att det stökar till det lite för honom så han blir fundersam, arg och ledsen.
Han har svårt ibland att dela med sig och när han blir arg så ser man att han blir förvirrad, han vet inte hur han ska reagera och agerar då ut genom att slå saker i golvet eller kasta iväg det han håller i.
Ibland ser man dock fortfarande den där fina fina sidan av honom - som vi vet finns där inne i det där lilla trots-monstret. Han ger plötsligt Alva en puss på kinden, eller kommer helt utan vidare fram och ger mig och hea varsin puss på benet när vi står i köket. Eller när han plockar upp leksaker och ger till sina kompisar som de får låna. Det värmer att se. Det är de ögonblicken som får en att orka med alla de värsta utbrotten. Tänk ändå så mycket de ska upptäcka och gå igenom när de är små, tror faktiskt inte att en vuxen människa skulle klara av allt ett barn går igenom.
Vi försöker att välja våra strider och inte skälla för mycket utan ge mer kärlek istället. Istället för att bli arga så försöker vi kramas eller erbjuda något annat för att avleda, exempelvis läsa en bok eller annan aktivitet. Men, självklart måste man bli arg ibland också. Han måste ju veta när han gör fel och om han gör något som kan vara skadligt för honom själv (exempelvis springer ut i gatan) så säger vi såklart till på skarpen.
Det är nu man verkligen prövas som förälder och man får tänka efter både en och två gånger över hur man ska reagera i varje tålamodsprövande situation.
Självklart finns det bra saker i denna ålder också, han är väldigt hjälpsam på flera sätt.
Idag ville han titta efter i mina byxor om jag hade bajsat, och jodå, det hade jag tydligen. Han hämtade både bajspåse att kasta blöjan i, en blöja och våtservetter, samt en bok jag skulle få läsa under tiden haha.. <3
Idag hade Leo maskerad på förskolan för första gången! Han fick vara en katt :)
